HockeyAllsvenskan · Redaktionen · 9 november 2026

MoDo och Leksand har mer kapital än resten av ligan

Eget kapital i procent av omsättningenVisby Roma35Oskarshamn32MoDo20Östersund17Leksand16Almtuna12Kalmar10AIK9,00BIK Karlskoga7,50Vimmerby7,30Södertälje5,20Mora5,10Västerås5,10Nybro0,00
━ Eget kapital i procent av omsättningenprocent
Klubbarnas ekonomi 2025/26, i miljoner kronor
PlatsKlubbOmsättningResultatEget kapital
1MoDo136.6-2.827.4
2Östersund43.13.27.3
3Oskarshamn45.9-0.914.6
4Kalmar49.80.85.0
5Leksand136.27.530.8
6AIK45.40.64.1
7BIK Karlskoga47.70.33.6
8Vimmerby19.10.31.4
9Almtuna22.71.52.7
10Södertälje89.61.04.7
11Visby Roma5.6-8.51.9
12Mora51.6-0.32.6
13Västerås50.6-0.32.6
14Nybro39.3-2.10.0

MoDo omsätter tre gånger så mycket som medianklubben i HockeyAllsvenskan, och Leksands egna kapital är sju och en halv gånger medianklubbens. I andra änden ligger tre klubbar precis över elitlicensens gräns och Nybro under den, med 5 600 kronor i eget kapital.

Tillsammans har de två jättarna mer eget kapital än de tolv övriga klubbarna sammanlagt. Båda kommer från SHL, och båda krymper. MoDo åkte ur efter säsongen 2024/25 och lyckades inte ta sig tillbaka. Leksand spelade i SHL under räkenskapsåret och ska nu klara sig utan SHL-pengarna.

Siffrorna gäller räkenskapsåret 2025/26. De kommer bland annat från Hockeynews genomgång av boksluten och från lokalpressen. Rankingen väger samman fem mått: eget kapital och resultat, båda i procent av omsättningen, eget kapital i procent av balansomslutningen (soliditet), samt omsättningen och det egna kapitalet i kronor. Tyngst väger eget kapital i förhållande till omsättningen, eftersom det är förbundets eget krav: minst 5 procent för elitlicens. Klubbar med konkurshot, dispens från kapitalkravet eller en förlust större än hela det egna kapitalet flyttas ned. Leksands omsättning från SHL-året har räknats ned med en uppskattning av SHL-pengarna. För MoDo, Östersund, AIK, Mora och Södertälje framgår inte vilken juridisk person siffrorna gäller, och för Visby gäller de bara elitbolaget. De placeringarna är därför osäkrare.

1. MoDo ligger etta trots en förlust på 2,8 miljoner kronor. Ingen annan klubb omsatte mer än 136,6 miljoner, och ett eget kapital på 27,4 miljoner ger gott om luft till licensgränsen. Pengarna gick till en kortsiktig satsning på att gå upp i SHL, och klubben medger själv stora kostnadsökningar och brister i kostnadskontrollen. Satsningen sprack i semifinalen mot BIK Karlskoga, och inför 2026/27 har MoDo dragit ned på kostnaderna för truppen.

2. Östersund hade ligans bästa resultatmarginal: vinsten på 3,2 miljoner motsvarar 7,4 procent av omsättningen. Förra årets vinst var inte vad den såg ut att vara: den byggde till stor del på en aktieförsäljning, medan själva verksamheten gick back. I år har aktieägare och andra företag investerat i Sportbyn i Östersund AB, som klubben till största delen äger, och ÖIK räknar in de pengarna i koncernens tillväxt.

3. Oskarshamn har ligans näst starkaste egna kapital i förhållande till omsättningen, 31,8 procent. Problemet är riktningen. Klubben har gått med underskott tre år i rad, och bufferten har krympt varje år. Kommunen har dessutom köpt fastigheten Grönsiskan 8 av klubbens dotterbolag för 3,8 miljoner kronor, ungefär dubbelt så mycket som bolaget betalade i februari 2024. Kritiker har kallat affären förtäckt sponsring. Ett IOP-avtal om barn- och ungdomsverksamhet ger ytterligare 600 000 kronor.

4. Kalmar har vuxit utan några kända tillskott utifrån. Omsättningen ökade med 28,4 procent till 49,8 miljoner, och klubben gick med vinst för andra året i rad.

5. Leksand har ligans största egna kapital, 30,8 miljoner, och resultatet vände från en förlust på 19,6 miljoner till en vinst på 7,5. Allt är dock inte intjänat. I maj 2025 gick kommunen i borgen för 30 miljoner kronor till klubbens fastighetsbolag, och kommunen står varje år för en del av arenakostnaderna. I januari 2026 gav en nyemission 6 585 800 kronor från 609 delägare.

Elitlicensen för 2025/26 klarades med minsta marginal. Nu ska sign off-avtal på runt 30 miljoner kronor betalas, samtidigt som intäkterna väntas falla efter degraderingen. Det är skälet till att Leksand flyttas ned till femte plats.

6. AIK vände en förlust på 6,2 miljoner till ett litet plus. Enligt årsredovisningen, som blev känd i juni, har klubben säkrat kapitaltillskott på åtta miljoner kronor inför 2026/27. Aktiebolaget har annars en lång rad förlustår bakom sig.

7. BIK Karlskoga slog ut MoDo med en omsättning på 47,7 miljoner, ungefär en tredjedel av MoDos. Vid årsskiftet såg ekonomin sämre ut, och det var det långa slutspelet som räddade året till ett litet plus.

8. Vimmerby är ligans minsta klubb, med 19,1 miljoner i omsättning, och har varit nära kanten förut. Inför 2024/25 missade klubben kapitalkravet och fick dispens. Nu ligger det egna kapitalet på 7,3 procent av omsättningen.

9. Almtuna vände minus till plus, och omsättningen ökade med 76,6 procent. Licensen för 2025/26 hängde däremot på kapitaltäckningsgarantier på drygt 5,5 miljoner kronor. Det var löften, inte inbetalda pengar, och två av licensnämndens fyra ledamöter röstade emot dispensen. Någon ny dispens finns inte att få.

10. Södertälje omsätter 89,6 miljoner, mer än alla utom MoDo och Leksand, men det egna kapitalet räcker bara till 5,2 procent av omsättningen. I december 2025 varnade klubbdirektören för konkurs, eftersom klubben inte kunde betala skatterna. Kommunen har gått in två gånger, dels genom att lösa skulder, dels med ett förlängt driftavtal för Scaniarinken. I juni 2026 hade supportrar och sponsorer samlat in fyra miljoner kronor till spelarbudgeten.

11. Visby Roma har på papperet ligans högsta kapitalandel, 34,8 procent. Men elitbolaget förlorade 8,5 miljoner under uppflyttningssäsongen, mer än hela det egna kapitalet. Hålet täcktes av ett aktieägartillskott på drygt 9,7 miljoner, som blev känt i juli 2026. I september godkände regionstyrelsen ett avtal där Region Gotland går i borgen för upp till 264 miljoner kronor till en ny ishall.

12 och 13. Mora och Västerås, de två krisklubbarna, ligger på exakt samma nivå: 2,6 miljoner i eget kapital, 5,1 procent av omsättningen och därmed precis över gränsen. Båda har klarat sig på pengar som inte kommer från den vanliga verksamheten. Mora fick in knappt 1,9 miljoner på Enkronasmatchen i februari 2026 och lånade i somras två miljoner med framtida tv-intäkter som säkerhet. Nu i november hotas klubben av konkurs och behöver fyra miljoner. Västerås tog i april in 3,5 miljoner från tolv företag i kampanjen ”Stå upp för Gulsvart” och startade den 6 november en ny insamling. Mora hamnar före tack vare större omsättning och en marginellt mindre förlust.

14. Nybro är den enda klubben under kapitalkravet och spelar 2026/27 på dispens. Klubben har levt på andras pengar. Ett kommunalt bolag köpte klubbens jumbotron för 500 000 kronor sommaren 2025, och krisinsamlingen i december samma år gav drygt fem miljoner kronor. Bilföretagaren Ingemar Andersson skänkte ensam en miljon. Ändå blev förlusten närmare 2,1 miljoner. Licensnämndens ordförande Magnus Karlström har varnat för att läget i förlängningen kan leda till tvångsdegradering om handlingsplanen inte är trovärdig.

Serien Klubbekonomin granskad · 10 av 15 lag hittills